Vaccinationer

Nödvändiga vaccinationer för häst är stelkramp och hästinfluensa. Stelkramp är en dödlig sjukdom och orsakas av en bakterie. För att få tävla inom ridsporten måste hästen grundvaccineras mot hästinfluensa och därefter omvaccineras varje år.

Stelkramp
Alla hästar, ponnyer och åsnor ska vaccineras mot stelkramp. Stelkrampsbakterier finns överallt runt hästen - i stall, gödsel eller i hagen. Sticksår och spiktramp är speciellt farliga eftersom stelkramp orsakas av en bakterie som växer utan syre och bildar ett gift. Symtom på stelkramp är att hästen får svårt att svälja och därför inte vill äta, den blir stel och långt gången stelkramp gör att hästen står som en sågbock. Försäkringen ersätter inte kostnaderna för stelkramp. Vaccination ska göras med två grundvaccineringar med sex veckors mellanrum och däreftervart tredje år. Föl bör vaccineras från fyra månders ålder.

Hästinfluensa
Inom ridsport är vaccination mot hästinfluensa obligatorisk. Hästinfluensa är en virussjukdom som finns i två typer, A1 och A2 och sjukdomen uppträder under hela året. Symptomen är nedsatt allmäntillstånd, hög feber, hosta och snuva. Kroppstemperaturen kan gå upp och ner och det är därför viktigt att tempa regelbundet och hålla koll på feberkurvorna. Hästinfluensa är mycket smittosamt och smittar genom luften. Vaccination görs första gången när hästen är minst fyra månader och därefter om 4-6 veckor. Tredje vaccinationen ska ske efter sex månader och därefter vaccineras hästen en gång om året. Vid hårt smittryck kan hästen vaccineras oftare.

Kvarka
Vaccin mot kvarka är än så länge ganska nytt och det är svårt att säga hur det fungerar. Kvarka är en bakterieinfektion med feber, näsflöde med var och hosta. Symptom är också svulna lymfkörtlar vid ganascherna och bölder som ibland kan spricka. Sprider sig bakterierna i hästens kropp kan läget bli allvarligt, men normalt tillfrisknar hästen. Kvarka smittar vid direktkontakt. Grundvaccinering mot kvarka görs två gånger med fyra veckors mellanrum och därefter var tredje månad. Dräktiga ston och sto med föl vid sidan ska inte vaccineras.

Virusabort
Virusabort är en luftvägsinfektion och kan visa sig i tre olika former - influensasymptom med feber och näsflöde, balansrubbning eller dräktiga ston som kastar. De två första formerna är att jämföra med en influensa med hög feber. Störningar i balansen går normalt tillbaka utan att hästen får några men.
Den tredje formen som drabbar dräktiga ston är däremot allvarligare eftersom den medför att stoet aborterar. Två vaccinationer med fyra till sex veckors mellanrum är grundvaccinationen och en vaccination efter sex månader. Därefter vaccineras hästen en gång per år. Dräktiga ston ska vaccineras före första betäckningsdag och en gång till under dräktigheten. Vaccinationen ger inte fullständigt skydd och stoet bör skyddas mot smitta.

Botulism
Utfodring med hösilage blir allt vanligare och därmed ökar också efterfrågan på vaccination mot botulism. Botulism är en dödlig förgiftning som orsakas av bakterie. Hästar är mycket känsliga för botulism. Bakterien växer i syrefri miljö. Om hösilagbalen t ex förorenats genom att ett dött djur kommit in i balen kan botulismbakterien börja växa i den syrefria miljön inne i balen. Grundvaccinering består av tre vaccineringar med fyra veckors mellanrum. Därefter ska hästen vaccineras varje år.

Läs mer om vaccinationer här!

Inälvsmask och löss - obehagliga parasiter

Avmaskningsmedel till häst är receptbelagda. För att medlen ska göra fullgod verkan krävs att avmaskning sker vid rätt tidpunkter och med rätt intervaller.

Hippocampus - informerar om avmaskningsrutiner
Hästens parasiter - informationsfolder från Jordbruksverket (PDF)
Kolla masken - håller koll på parasitläget
SVA:s rekommendationer - Förhållningssätt för kontroll av parasiter hos häst (PDF)

Dopning och karenstider

Med doping menas att hästen tillförs något ämne som höjer eller sänker prestationsförmågan eller påverkar hästens temperament. Det är viktigt att som ryttare och hästägare känna till vilka regler som gäller för träning och tävling. Många mediciner har karenstid för tävling.

Nyttiga länkar med information om doping och karenstider:
Aktuella karenstider för läkemedel - STC
Vad är doping? - STC
Hästfolk.se - Dopad av misstag
Provtagning - så här går det till på travet - STC
Svenska Ridsportförbundets antidopingprogram (PDF)

Giftiga växter

Växter som är mer eller mindra giftiga för hästar kan finnas i hagen. Genom att ta bort giftiga växter regelbundet, plöja upp och så om betesmark eller använda kemisk bekämpning kan de gifitga växterna hållas borta.

Stånds, vattenstånds, korsört, fingerborgsblomma, fräken, örnbräken, sprängört, odört, falsk palsternacka, munkhätta, johannesört, smörblomma, idegran, liguster, rhododendron, gullregn, tuja, robinia, buxbom, och järnek är växter och buskar som är giftiga för hästar.

I den Virtuella Floran kan man se hur de giftiga växterna ser ut.